Läste den här artikeln på DN nyss. Alltså, jag slutar aldrig förundras över universum och blir så störd i huvudet när jag ser sånt här, kan liksom inte fatta hur jävla STORT det är. Och att vår galax bara är en liten liten liten pyttedel av hela universum, och jorden en ännu mindre del. JAG är ju typ ingenting! Och när jag tänker på det, så känns det som att det MÅSTE finnas något typ av liv någon annanstans, när det är så oändligt stort. Men det kommer vi ju antagligen aldrig att hitta. ÅÅÅHHHHHH MINDFUCK!!!!!