Så här såg det ut när jag åkte hem från jobbet idag. Fint, tyckte jag. Något annat som är fint är att jag får pussa på Dea om några timmar (också DÅ kommer jag sluta tjata om att jag saknar honom och så, måste få tjata in i det sista...). Mindre fin är den här jävla tröttheten. Somnade i soffan igår klockan nio(!), försökte hålla mig vaken lite till men gav upp klockan tio. Kul. Känns lite som att jag håller på att bli sjuk, så ska försöka undvika det genom att bara ta det så jävla lugnt jag kan. Tråkigt, men värt. Heja heja!