Det är vad jag lider av just nu, som ni kanske ser. Igår var som en extra dag av bakfylla, fast med jobb. Var så vidrigt jävla trött och hade ångest i princip hela dagen, för allt och inget. Grät mig till sömns, sov aslänge och vaknade med så jävla ont i halsen att jag bara vill börja gråta igen. Jag hade tänkt springa mig glad idag, men nu kan jag inte ens göra det. Kan bara hälla i mig honungsvatten och ligga i soffan. Tills klockan två. Sen måste jag jobba. ÅH! Vill dö.

 

Men imorgon kommer mamma hit och då blir nog allt bra. Och så kollar jag på tåg till Stockholm om tre veckor och tänker att jag kanske kan träffa min kille då (han bor där då!) och blir lite glad av det. Är också glad för att jag har en ny(gammal) telefon, som är 100% bättre än min gamla. Är glad för att jag nästa vecka får lön, och kanske kan köpa en dator då, eller nya kläder. Ja, livet är kanske inte så dumt ändå, hörrni!